ABC om DNA av Sara Önnebo

Det pratas mycket om DNA och gener i media. Men jag tror att många barn (och kanske även vuxna) har svårt att förstå riktigt vad det är och vad de gör. Eftersom jag arbetade många år som forskare, med specialinriktning på genetik och en doktorsexamen i molekylärbiologi, bestämd jag mig för att skriva det här barnboksmanuset för några år sedan. Det har gått fram och tillbaka mellan olika förlag och det har funnits ett visst intresse men i slutändan har ingen hänt. Så nu lägger jag upp det på bloggen istället. Kanske finns det någon som finner det intressant:)

 

Var kan man hitta DNA?

Alla människor, växter och djur i hela världen har DNA. Den finns inne i alla kroppens celler.

 

Kroppen består av miljontals celler. Det finns olika typer av celler, till exempel hud celler, hjärnceller och blodceller. Varje cell har sin speciella arbetsuppgift. Det finns till exempel celler som bär runt syre i kroppen, celler som hjälper oss att se eller höra och celler som försvarar kroppen mot virus och bakterier. Det finns mer än 200 typer av celler i vår kropp! Men en sak som nästan alla celler har gemensamt är att de innehåller DNA. Nästan all DNA kan man hitta inne i cell kärnan.

 

Hur ser DNA ut?

DNA är en pytte-pytte liten men väldigt lång molekyl som ser ut ungefär som en skruvad stege.

 

Sidorna på stegen brukar kallas för ryggrad och består av sockermolekyler och fosfatgrupper. Trappstegen på stegen består av fyra olika kvävebaser som sitter ihop två och två som två magneter.  Dessa kväve baser har långa, svåra namn men kallas för A,T, C och G. De är väldigt petiga med vem de sitter ihop med:  A vill bara sitta ihop med T. Och C vill bara sitta ihop med G.

 

Hur mycket DNA har vi i kroppen?

Varje cell har nästan två meter DNA!

 

Om man tar all DNA från alla cellerna i kroppen och knyter ihop till en enda lång tråd skulle den räcka  till solen och tillbaka hundratals gånger!

 

Hur får all DNA plats?

De långa DNA molekylerna är uppnystade till DNA-nystan som är så små att de får plats i cellerna.

 

De uppnystade och ihoppackade DNA molekylerna är uppdelade i strukturer som kallas kromosomer. Alla arter har olika antal kromosomer.

 

Vad är DNA?

DNA innehåller all den information vi behöver för att utvecklas till en människa eller en blomma eller en katt. DNA fungerar lite grann som ett recept för hur man till exempel gör en tiger.

 

Alla djur, växter och människor i hela världen (förutom identiska tvillingar) har sin egen speciella genetiska information, eller genetisk kod. Koden skrivs med de fyra kvävebaserna A, T, C och G som fungerar precis som bokstäverna i ett alfabet. Med dem kan man skriva ord som blir till meningar som till slut blir en hel bok. På så sätt kan man skapa en unik genetisk kod för varje person med bara dessa fyra bokstäver!

 

Vad är gener?

Vår DNA innehåller gener som bestämmer över cellerna i kroppen. Precis som din mamma kanske säger åt dig hur du ska uppföra dig så är det generna som säger åt cellerna vad de ska göra och vart de ska ta vägen.

 

Vi har ungefär 25 000 gener i vår DNA. Man kan säga att varje gen är som en mening som skrivs med vårt kvävebas alfabet. Varje ord får bara ha tre bokstäver: ACT TTC AAG CCG GTC och så vidare. Dessa meningarna kan sedan översättas till proteiner i en process som kallas transkription. Proteinerna hjälper cellerna att göra sina jobb. Men det är våra gener som bestämmer!

 

Hur bestämmer generna?

Varje gen har sin speciella uppgift men de hjälps alla åt för att se till att allting i kroppen ska fungera bra.

 

En del gener bestämmer när cellerna ska sluta växa. En del gener bestämmer vilka celler som får prata med andra celler. Andra gener bestämmer hur många ögon vi ska ha eller vilken färg på håret vi får. Generna kan till och med bestämma vilka sjukdomar vi får eller om vi är kittliga under fötterna. Det finns vissa gener som får vara med och bestämma hela tiden medan andra gener bara får vara med och bestämma ibland. Dessa generna kan stängas av eller på ungefär som när vi tänder och släcker en lampa genom att trycka på ljusknappen. Det är viktigt att alla generna kommer överens och arbetar tillsammans på ett bra sätt annars kanske vi till exempel skulle få hundratals ögon istället för bara två.

 

Vad händer om man får fel på sin DNA?

Om man får fel på sin DNA kan man få något som heter mutationer. Ibland kan mutationer göra så att man får sjukdomar men oftast så händer ingenting alls. Man märker det inte ens.

 

Mutationer får man om det har blivit fel i den genetiska koden som till exempel ”stavfel”, om en bokstav fattas eller upprepas eller om bokstäverna kommit i fel ordning. Ibland kan vår DNA till och med gå av. Detta kan hända när vi får strålning till exempel från solen eller stöter på kemikalier som finns runt omkring oss. Cellerna har gener och proteiner som ansvarar för att upptäcka och laga fel i vår DNA. De har mycket att göra för varje dag får vi miljontals mutationer. Nästan alltid lagas dessa felen på ett bra sätt och vi vet inte ens om att de har uppstått. Men ibland upptäcker generna inte felen i tid eller så slarvar proteinerna med lagningen. Då kan vi få sjukdomar som till exempel cancer. Men mutationer kan också vara någonting bra. Det är tack vare mutationer som det finns så många olika växter, djur och människor på vår jord! Tänk vad tråkigt det hade varit annars!

 

Varifrån kommer all DNA?

Vi får hälften av vår DNA från mamma och hälften från pappa.

 

Vi får vår DNA av våra föräldrar, precis som de har fått sin DNA av sina föräldrar, som fått den av sina föräldrar och så vidare. Så småningom för vi vidare vår DNA till våra barn. Om du får höra att du har en likadan näsa som din mamma betyder det att du har fått den delen av din mammas DNA som innehåller de generna som bestämmer hur näsan ska se ut.

 

Vem tillverkar DNA?

Vi tillverkar själva vår egen DNA.

 

För att du ska kunna växa och bli större måste cellerna i kroppen dela sig. Innan en cell delar sig måste den kopiera all sin DNA så att den nya cellen kan få en DNA kopia som ser exakt likadan ut som originalet. På så sätt förs den genetiska koden vidare till alla nya celler. Denna process kallas för replikation.

 

Hur kopieras vår DNA?

Varje cell i kroppen har sin egen kopierings maskin.

 

Att kopiera, eller replikera, DNA är komplicerat och sker i flera steg.  Först måste DNA molekylen nystas upp och rätas ut, så att den ser ut som en stege. Sen måste kopplingarna mellan kvävebaserna A-T och G-C lösas upp, precis som när man öppnar upp en blixtlås. Till sist kopplas nya kvävebaser på de två olika DNA kedjorna och på så sätt byggs två kopior av din DNA. Precis som med en riktig kopierings maskin kan det ibland bli problem med maskinen som kopierar DNA. Då kan det bli fel i den genetiska koden och mutationer uppstår.

 

Vad kan DNA användas till?

Nu för tiden kan DNA användas till mycket. Man kan identifiera sjukdomar, personer och mycket annat.

 

För att kunna undersöka en människas DNA måste man först få tag i den. Det kan man göra genom att till exempel skrapa bort lite celler ifrån kindens insida, inne i munnen. Sen öppnar man upp cellerna och kärnan där den mesta av vår DNA finns. Även om man har lyckats få tag i många celler är det oftast inte tillräckligt mycket DNA för att kunna undersöka den ordentligt. DNA molekylerna är ju väldigt små. Så då gör man precis som cellerna gör innan de delar sig: man kopierar DNA:n tills man har tillräckligt mycket! Till slut klipper man upp DNA:n i små bitar och färgar den med en speciell färg som lyser i mörkret. Alla DNA bitarna är olika stora och man kan ordna dem i storleks ordning. På så sätt får man en slags stege som ser olika ut för varje person. Det är så här det går till när man jämför DNA för att hitta sjukdomar, brottslingar eller identifiera personer. På så sätt fungerar DNA precis som fingeravtryck, som också är unika för varje person.